Så fungerar uppdraget som familjehem för barn och unga

Att bli familjehem innebär att öppna sitt hem för ett barn eller en ungdom som av olika anledningar inte kan bo tillsammans med sina föräldrar. Uppdraget handlar om att erbjuda en trygg och stabil vardag med omsorg, stöd och möjlighet att utvecklas. Ett familjehem kan ta emot ett barn under en kortare eller längre period, beroende på barnets situation och behov. För den som funderar på att bli familjehem är det viktigt att förstå vilket ansvar uppdraget innebär, hur processen går till och vilket stöd som finns att få. Genom noggrann förberedelse, utbildning och samarbete med socialtjänsten skapas bättre förutsättningar för att ge barnet en trygg uppväxtmiljö.

Att vara familjehem innebär ett viktigt ansvar

Gemensam familjehemsorganisation, GFO, arbetar tillsammans med kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik för att hitta familjer som kan erbjuda barn och unga en trygg tillvaro. Organisationen samordnar rekrytering, kartläggning och stöd till familjehem inom de deltagande kommunerna. Målet är att skapa goda förutsättningar för både barnen som placeras och familjerna som tar emot dem.

Som familjehem tar man emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ansvarar för den vardagliga omsorgen. Det innebär att barnet blir en del av familjens dagliga liv och får möjlighet att delta i vanliga aktiviteter. Familjehemmet ansvarar för att skapa en trygg miljö där barnet får den omsorg och uppmärksamhet som behövs.

Barn som placeras i familjehem kan ha olika erfarenheter och behov. Vissa behöver bo i ett annat hem under en begränsad period, medan andra behöver en mer långsiktig placering. Därför kan uppdragets längd variera. Det viktiga är att familjehemmet har möjlighet att möta barnets individuella behov och skapa stabilitet under den tid placeringen pågår.

Att vara familjehem innebär också ett nära samarbete med socialtjänsten. Familjehemmet har ansvar för den dagliga omsorgen, medan socialtjänsten har det övergripande ansvaret för placeringen. Det innebär att familjehemmet behöver ha en fungerande dialog med ansvarig familjehemssekreterare och vara delaktigt i frågor som rör barnets situation.

Samarbetet omfattar även barnets föräldrar. Familjehemmet behöver vara berett att stödja barnets kontakt med sina föräldrar utifrån de förutsättningar som gäller för placeringen. Det kan innebära att vara delaktig i planeringen kring umgänge och andra frågor som påverkar barnets vardag.

Ett familjehemsuppdrag kräver därför både tid, engagemang och förståelse för att barnets behov står i centrum. Det handlar inte enbart om att erbjuda en plats att bo på, utan om att skapa en miljö där barnet kan känna sig tryggt, behövt och omhändertaget.

Så går processen till för att bli familjehem

Den som är intresserad av att bli familjehem kan börja med att göra en intresseanmälan. Hos GFO finns möjlighet att anmäla sitt intresse för att bli familjehem eller jourhem i någon av de deltagande kommunerna. Efter att intresseanmälan har skickats in tar en familjehemssamordnare kontakt för att berätta mer om uppdraget och hur processen går till.

Det första samtalet ger möjlighet att ställa frågor och få en bättre förståelse för vad det innebär att vara familjehem. Om familjen fortfarande är intresserad och bedöms ha förutsättningar att gå vidare påbörjas nästa del av processen. Den består av en mer omfattande kartläggning där familjens livssituation och möjligheter att ta emot ett barn undersöks.

Kartläggningen genomförs enligt Socialstyrelsens riktlinjer och omfattar bland annat samtal, intervjuer, hembesök och registerutdrag. Syftet är att skapa en helhetsbild av familjens förutsättningar. Bedömningen handlar både om den fysiska hemmiljön och om familjens möjligheter att ge ett barn den omsorg och stabilitet som behövs.

Det finns vissa grundläggande krav för att bli familjehem inom GFO. Familjehemsföräldrarna ska vara över 25 år och ha erfarenhet av och intresse för barn. För par gäller att de ska ha bott tillsammans i minst tre år. Ensamstående kan också bli familjehem, men behöver ha ett stöttande socialt nätverk.

Bostaden behöver vara lämplig för att ta emot ett barn. Som huvudregel ska barnet kunna erbjudas ett eget rum med fönster, där det finns möjlighet att stänga om sig och få vara ifred. Undantag kan förekomma för exempelvis syskon som placeras tillsammans eller mycket små barn.

Det är också viktigt att hela familjen är positiv till uppdraget. Om det redan finns barn i hemmet behöver deras situation och behov tas med i bedömningen. Familjen ska ha tid, ork och möjlighet att engagera sig i uppdraget, även under perioder som kan vara krävande.

Kartläggningen tar vanligtvis omkring två till fyra månader, men processen kan ibland ta längre tid. När underlaget är färdigt sammanställs det och gås igenom tillsammans med familjen. Familjen får också göra en presentation som kan användas vid framtida matchningar.

Att bli godkänd som familjehem innebär inte att ett barn automatiskt placeras direkt. En viktig del av arbetet är att hitta en lämplig matchning mellan barnets behov och familjens förutsättningar. Därför kan det ta tid innan ett uppdrag blir aktuellt.

Utbildning och stöd under familjehemsuppdraget

Att ta emot ett barn som familjehem kan innebära situationer som familjen inte tidigare har erfarenhet av. Därför är utbildning och stöd viktiga delar av uppdraget. Genom att utveckla kunskap om barns behov och familjehemsvård får familjen bättre förutsättningar att hantera olika situationer som kan uppstå.

Alla familjehem och jourhem inom GFO ska genomgå Socialstyrelsens grundutbildning Ett hem att växa i. Utbildningen ger kunskap om familjehemsuppdraget och kombinerar teoretiska delar med verklighetsnära exempel, reflektioner och diskussioner. Den ger också möjlighet att utbyta erfarenheter med andra som är intresserade av eller redan arbetar som familjehem.

Utöver grundutbildningen erbjuder GFO fortbildning inom olika områden. Det kan exempelvis handla om anknytning, traumamedveten omsorg och umgänge med barnets föräldrar. Syftet är att familjehemmen ska kunna fortsätta utveckla sina kunskaper och få stöd i frågor som är relevanta för deras uppdrag.

För nya familjehem finns också ett mentorsprogram. Genom detta kan familjen få kontakt med ett erfaret familjehem som fungerar som mentor under den första tiden av placeringen. En mentor kan bidra med erfarenheter och stöd när nya frågor eller situationer uppstår. Möjligheten finns även när ett familjehem senare möter en situation där extra stöd behövs.

GFO anordnar dessutom nätverksträffar där familjehem får möjlighet att träffa andra familjer, dela erfarenheter och knyta kontakter. Träffarna kan genomföras både fysiskt och digitalt. För familjehem som vill utbyta erfarenheter med andra i liknande situationer kan dessa sammanhang vara betydelsefulla.

I vissa fall kan ett familjehem behöva mer individuellt anpassat stöd. På uppdrag av ansvarig familjehemssekreterare kan GFO erbjuda sådant stöd utöver det som ges av den placerande kommunen. Vilken hjälp som är aktuell beror på familjehemmets och barnets behov.

Stödet kan förändras under uppdragets gång. Ett nytt familjehem kan ha många frågor i början av en placering, medan andra behov kan uppstå längre fram. Genom utbildning, handledning och kontakt med erfarna familjehem finns möjlighet att få stöd under olika delar av uppdraget.

Ersättning och förutsättningar för ett långsiktigt engagemang

Att vara familjehem är ett uppdrag och inte en vanlig anställning. Familjehemmet får ekonomisk ersättning när ett barn placeras, men uppdraget ska inte betraktas som en huvudsaklig inkomstkälla. Eftersom placeringarnas längd och omfattning kan variera behöver familjen ha en stabil ekonomi även utan ersättningen.

Ersättningen består av två delar. Den ena är ett arvode som ges för den tid och arbetsinsats som familjehemsuppdraget kräver. Den andra är en omkostnadsersättning som ska täcka barnets kostnader. Ersättningsnivåerna utgår från rekommendationer från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och bedöms individuellt utifrån uppdragets omfattning.

Arvodet är skattepliktigt och sjukpenning- och pensionsgrundande. Däremot ger uppdraget inte rätt till exempelvis tjänstepension, semesterlön eller arbetslöshetsersättning på samma sätt som en anställning. Därför behöver de ekonomiska förutsättningarna vara tydliga innan en placering påbörjas.

Det är möjligt att kombinera familjehemsuppdraget med ett heltidsarbete, men det beror på barnets behov. I vissa situationer kan en eller båda familjehemsföräldrarna behöva vara hemma under en period. Det kan exempelvis vara aktuellt när ett barn nyligen har flyttat in eller behöver omfattande stöd i vardagen.

Familjer som redan har egna barn kan också bli familjehem. Då görs en samlad bedömning av hela familjens situation. Det är viktigt att det finns tillräckligt med utrymme, tid och engagemang för att möta både det placerade barnets och de övriga familjemedlemmarnas behov.

GFO arbetar utifrån närhetsprincipen vid placeringar. Det innebär att ambitionen är att barnet ska kunna behålla kontakten med sitt befintliga nätverk när det är möjligt. Ett familjehem behöver dock inte nödvändigtvis bo i samma kommun som barnet kommer ifrån.

För den som funderar på att bli familjehem finns möjlighet att delta i informationsträffar och få svar på frågor innan en intresseanmälan görs. GFO erbjuder bland annat digitala informationstillfällen där en familjehemssamordnare berättar om uppdraget och hur processen fungerar.

Att bli familjehem är ett beslut som påverkar hela familjens vardag och kräver ett långsiktigt engagemang. Med rätt förutsättningar, utbildning och stöd kan familjen erbjuda ett barn eller en ungdom en trygg plats att bo på under en viktig period i livet. Genom samarbetet mellan familjehem, socialtjänst och GFO skapas möjligheter att ge barn den omsorg och stabilitet de behöver, samtidigt som familjen får stöd i sitt betydelsefulla uppdrag.